Den skedar i sig paragrafer, tolkningar och avtal. Äter som aldrig förr.
Men hjärnan kan inte urskilja smak än. Den är förvirrad: ibland smakar det sött som socker och ibland smakar det bara torrt som papper. Hjärnan kan inte säga om den tycker om det.
Så jag försöker att inte göra det alls: jag försöker att inte analysera smaken. Istället ser jag det som att jag har fått ett bord med mat framför sig, och det ska utforskas. Jag tar det en aperitif i taget. Känner efter, och gör det samtidigt inte alls. Det vore förödande att analysera. Det är för tidigt än.
Kommentera