
5 KOMMER SAKNA
-Att gå till ett boulangerie för att köpa morgonens pain au lait/eftermiddagens croissant/kvällens baguette. Att allt är rykande färskt och kostar en euro.
-Franskan. Detta vackra språk jag tragglat med i ett halvår; att läsa skyltar, tjuvlyssna på folk på gatan, höra sånger på radion.
-Hela ute - kulturen: man samlas på café och dricker starkt svart kaffe i små koppar, eller spenderar kvällen med ett glas rött på en uteservering. Vet inte om det är vädret eller fransoserna, men det är ju underbart.
-Att allt är så gammaldags. Att få har facebook, att man fortfarande skriver brev och gör saker i pappersformat, att man läser böcker på tunnelbanan istället för att lyssna på musik, att man fortfarande titulerar med madame, monsieur.
-Kulturlivet. Att ha Mona Lisa, fantastiska teatrar och två stora operor inom tio minuters promenad, och att folk tar till sig allt lika naturligt som om det vore att andas.
-Att mat är på allvar: man sitter ner ordentligt, pratar, äter trerätters och dricker ett glas vin till. Kaffe på det och lunchen är komplett. Inget LCHF, inga gröna smoothies, ingen spinning, bara god (riktig) mat.
-Mentaliteten; man visar vad man tycker med en högljudd suck eller lägger på ett höjt ögonbryn. De är som överspelande skådisar ibland, men man vet alltid vad de tycker. Dessutom har många en rolig, ganska subtil humor.
-Alla vackra, välklädda människor. Att se män i kostym och bohemiskt hårrufs och kvinnor i läppstift och snygg kappa. Äter dem med ögonen.
-Att det finns ett helt judiskt kvarter där en perfekt kladdig falafel kostar fem euro.

5 SKÖNT ATT SLIPPA
-Det ständiga busvisslandet, männen som sitter vid sidan på gatan och tittar så ögonen går i kors på alla tjejer/kvinnor/brudar mellan 15 och 45, alla försök till konversationer när man obviously inte vill prata (läser en bok, är stressad) och sedan är man en putain.
-Luften. Att den är avgastyngd och cigarettförorenad, och att ingen bryr sig om skräp eller utsläpp.
-Mentaliteten; att det är okej att skratta när någon (läs: undertecknad) försöker uttala ett nytt ord, att folk kan vara ganska distanserade och att det överlag är svårt att lära känna fransmän och fransyskor (om du inte ligger med dem).
Det blev ju inte fem plus, och inte fem minus. Men livet kan sällan sammanställas i jämnt fördelade och balanserade listor ändå.
Kommentera