Horace Engdahl - vilken man. Och vilken lycka att jag fick se honom, i Paris, prata på franska om böcker, översättning och språkfilosofi. Han har bott i Berlin de senaste två åren och översatt böcker från tyska till svenska, en sådan karl! Ibland kliar det i mina fingrar efter att jobba med kultur (men sedan blinkar en röd lampa på i huvudet, det är min trygghetsnarkomani, och den lägger krokben). Och efter det gick jag hem genom Marais, ljust fast klockan är över nio, och köpte en kladdig falafel på Pitzman. Bäst investerade 5 euro på länge.
Och så var jag på musée Rodin för att titta på Mapplethorpe - utställning. Ramaskri i Paris när den invigdes, gud vad naket, en snopp. Men jag tycker nog det är konstfoto ändå. Vidare till Le pain quotidien med mina svenska donnor, där vi åt granola och drack kaffe och diskuterade EU - valet och mörkräddhet efter valresultatet. Pussade och kramade Malin hejdå, och kände ett sting av avundsjuka för hennes framtida New York - äventyr.
Kommentera