Att plugga franska innebär väldigt mycket pronomen, verbändelser och annat knastertorrt. Men jag tycker det är lite kul ändå. Så mycket feeling att sitta mitt i Paris och plugga med en svart kaffe (från, ehm, Starbucks, guilty as charged). Och efter det gör man Pariskvällen genom att köpa en stor orange blomma och gå på orkesterkväll när Bernard spelar oboe. Promenera själv hem genom Parisnatten, komma hem, öppna fönstret på vid gavel, tända kanelljuset och tänka att just nu är jag här. Just nu är jag lycklig.
(Och försöka att inte tänka att allt är över om tre veckor)
Kommentera