Var ett moln igårkväll.
Vi samlades i gränden utanför en konsthall och stod tätt, tätt intill varandra och blockerade färdvägen. När de viktiga Figaro - journalisterna och konstsäljarna anlände så snurrade vi runt som arga protoner i en atom. Det första gästerna såg när de kom ut ur molnet var en bodybuilder som hyrts in. Han spände sina biceps och fokuserade på armhävningarna. Så leddes de vidare, förbi en musiker som spelade piano och där fick de sina ögon förbundna. En skådis skrek argt på tyska och precis när de hade hjärtat i halsgropen så togs ögonbindeln av och de var framme i konsthallen för att titta på utställningen.
Och jag var alltså un nuage humanoide. Ett mänskligt moln.
När utställningen stängde stannade vi på gatan. Korkade upp whiskey och vin, minglade, pratade franska och jag lutade mig mot honom.
Kommentera