Vi ses en lördag (denna lördag!) när klockan slår fem. Invirade i halsdukar och kappor, med rödbitna näsor och stela fingrar. Det är så novemberkallt.
Vernissagedags.
Vi samlas på gatan i en försiktig ring och pratar med konstnärerna. De är norrmän och egentligen arkitekter, så de kan allt om vinklar och centimetrar. Vi dricker glögg med russin men utan mandlar och pratar artsy: Le Corbusier och Lundin Oil's entré.
Men magarna kurrar och fingrarna fryser så vi går till pizzerian. Jag säger vegetariskt och sedan får Sofia välja pålägg. Det slutar med zucchini, oliver, aubergine och vitlök. Ja, ni hör ju att den gick åt. Och vinet: italienskt. Och vodkan: okänd. Lyssnar på Tattoo och målar kattansikten för snart ska vi på maskerad. Från det ena till det andra
-
Så tar vi oss genom stan och blir starstruck utanför Pluras kök. Letar oss upp till en lägenhet full med katter och hundar. Och här slutar kvällens story, fast det kanske är här den börjar.
